Denna vecka är ganska internationell för mig. Idag var EU-konferens i Eskilstuna. Fick lyssna på föredrag om vad Plan D innebär i praktiken (EUs informationskampanj Dialog, Demokrati och Debatt). Sedan följde en utläggning om medias bevakning av EU av frilansjournalisten Ylva Nilsson och sista passet för min del blev om hur EU kan bli mer nära på ett torg i Flen (kommunalråd Lotta Finstorp (m)) berättade hur hon och hennes oppositionskollega jobbar.
Frågor som dök upp under dagen är varför media inte rapporterar mer från EU, Varför blir det så många tidningsankor om EU och inte minst hur kan vi kommunicera EU för medborgarna så det blir mer konkret. Svaren är inte enkla men kortfattat så vet journalister, medborgare, politiker och även tjänstemän väldigt lite om EU, hur deras arbete går till och vad EU kan göra. Inget gott betyg Ylva ger. Det visar sig att hälften av all EU-rapportering är felaktig. Helt otroligt så var Östnytt, sr, dagens samhälle eskilstuna-kuriren (de två sistnämnd förvisso som deltagare i en paneldebatt) där. På det hela taget ett givande seminarium.
I förra veckan var det kvällstjänstgöring. Tolv brandmän visar sig ha arbetat hos MBR i 25 år, inte illa. De och ca 240 till firade Västerås stad med fest på ACC. Oxfile serverades och underhållningen stod Rolf och hans kollega för.
Nästa år har Storbritannien funnits i 300 år. Borde unionen upplösas? Frågan har länge varit aktuell i Storbritannien, den var det när jag för tio år sedan bodde i Skottland. Strax efter att jag flyttat invigdes skottarnas eget parlament i Edinburgh. Vad skulle en upplöstning innebära? Jo sämre ekonomiska villkor för skottar och walesare men bättre för engelsmännen (som idag finansierar deras underskott). England skulle bli blåare ty labours valsegrar avgörs med skottska och walesiska röster. Samtidigt är nationalismen väldigt hög. Minns när den “heliga” stenen kom tillbaka till Edinburgh eller drottningens officiella födelsedag i juni, mycke pompa och ståt. Läs mer här och här.
I veckan har jag haft mitt första möte som ordförande i Mälardalens brand och räddningstjänst. Lite nervöst var det att vara bland de yngre och leda sammanträdet med människor jag knappt känner. Som ordförande brukar man annars känna majoriteten av deltagarna på mötet men inte denna gång, det var en ny erfarenhet. För första och sista gången (?) denna mandatperiod var de borgerliga i majoritet, för nästa möte är ordningen efter valet reglerad och (s) får majoritet då röda hallsta och sura ännu inte bytt styrelser och nämnder efter valet.
På bilden syns min nya ordförandeklubba, inget jag tänker slå i mötesbordet.
Har även hunnit med ett besök på Timbro, mitt första på väldigt länge faktiskt. Mycket trevligt som vanligt. Doktorand Svend Dahl pratade om partier och väljare för en liten men tapper skara.
Appropå högerspöken. Snart bär det av till London och om allt går enligt planerna möten med David Cameron och järnladyn. En av londonvännerna har tagit ett mycket stilrent foto med sin nyinköpta spöke… Gillar den skarpt.
I fredags fick jag förmånen att lyssna till Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Hon verkar vara en frisk fläkt, inte alls så hemsk som ryktet gör gällande. Nyamko var en av de talare som var inbjudna på Mkvinnornas resa till Helsinfors. Senare framlades en hel del nyttig valstatistik. Helgens diskussion avslutades med en fyra timmars diskussion om hur Mkvinnorna ska organisera sig i framtiden. Räkna med stadgeändringar.
Den lilla tiden som vi fick i hamn tillbringade jag delvis på designmuseet och utställningen “Challenging the Chatelaine”, där 72 internationella konstnärer hade gjort bälten för kända och okända personer, nu levande, i fantasin eller framlidna. Några exempel Shrek, President George W Buch, Governor Arnold Schwarzenegger’s och Tristan och Isolde. Några var bra, andra var katastrof och en del intetsägande. I övrigt var det väldigt dimmigt och råkallt i den finska huvudstaden, till skillnad från den svenska som hade strålande sol.
I torsdags var det dags för FMSFs seniorskollegium att träffas. Inbjuden som talar var seniorskollegiets Anders Borg även känd som Finansministern. Vi som var där vet nu att Sverige under Borgs ekonomiskaledning kommer att luta sig mot forskningsrapporter. Många var hänvisningarna. Som vanligt fick talaren många och kluriga frågor att besvara.
Av Anders fick åhörarna beskedet att frihetshjälte Milton Friedman (1912-2006) just gått ur tiden. Han blev 94 år gammal. Verkligen trist. Vill du veta mer om Friedman och hans verk kika på FMSFs guruhandbok. Vi verkar vara inne i en period där många gamla frihetshjältar trillar av pinn, Reagan, Friedman och Rydenfeldt.
Härom veckan fick jag frågan av en utlänning om vem som var på baksidan av 500-kronorssedeln och vad har han gjort för att få pryda den? Vi konstaterade att övriga personer på sedlarna är ganska lägga att komma på författarinnan Selma Lagerlöf, sågnerskan Jenny Lind, naturforskaren Carl von Linné, Kung Karl XI och Kung Gustav Vasa. Alla sedlar utom jsut 500-kronorssedlen har en naturbild/verksamhetsbild/en pryl på baksidan. Mysteriet växte.
En snabb titt på riksbankens hemsida löste frågan, på baksidan återfinns Christopher Polhem, den svenska mekanikens fader. Lite längre ned står det att Karl XI och Christopher Polhem var förgrundsgestalter i Sveriges administrativa och teknologiska förnyelse för 300 år sedan.
Imorgon får jag göra av med den här valutan om inte båten sjunker innan dess…
Idag fick majoriteten av kommunalråden och politiska sekreterarna kika på tavlor i konstmuseets valv för att kunna hyra dem till sitt kontor. Om de sedan behövs i någon utställning så går tavlan tillfälligt tillbaka. Ett bra sätt att fler får del av de tavlor som finns i stadens ägo. Det var “få” tavlor inne men jag tycker att det fanns en hel del att välja på. De flesta var ganska “tunga” och mörka eller väldigt ljusa. En hel del västeråskonstnärer. Få föll därför i min smak. Valde en tavla med kustmotiv på prov. Inom en snar framtid ska det komma fler och de ska förhoppningsvis vara mer moderna.
Lite komiskt så har stadsledningskontoret där majoriteten sitter inte speciellt snygga utsiker från sina fönster och den snyggaste av den korridorens utsikt finns i postrummet. Oppositionskorridoren har inte heller någon nämnvärd utsikt men har i alla fall nära till en utgång. Igår fick jag besöka en av dem som har tveklöst snyggast utsikt, de fackliga ombuden, i stadshustornet. De har sjöutsikt från två fönster (mälaren och svartån/konstmuseet) och överblick av staden i den tredje.
Denna vecka är ganska internationell för mig. Idag var EU-konferens i Eskilstuna. Fick lyssna på föredrag om vad Plan D innebär i praktiken (EUs informationskampanj Dialog, Demokrati och Debatt). Sedan följde en utläggning om medias bevakning av EU av frilansjournalisten Ylva Nilsson och sista passet för min del blev om hur EU kan bli mer nära på ett torg i Flen (kommunalråd Lotta Finstorp (m)) berättade hur hon och hennes oppositionskollega jobbar.
